”Min arbetsprocess börjar alltid intuitivt; jag samlar och sorterar bilder. Jag låter bilderna tala till mig som om att jag öppnar en bok jag inte läst förut, där bilderna bär på minnen, känslor och berättelser. I mitt arbete skapar jag nya bilder genom att låta nya världar mötas och gå omlott. Det är i skärningspunkterna mellan dessa världar som jag finner inspiration, spänning och mening. Det är också här jag vill bjuda betraktaren att stanna upp och reflektera: vad händer i gränslandet mellan det bekanta och det främmande, mellan det synliga och det dolda.
Min arbetsprocess är medvetet öppen och experimentell. Jag vet aldrig exakt vart en bild kommer att ta mig när jag börjar arbeta. Jag låter mina händer och ögon guide mig, snarare än en förutbestämd komposition. Varje verk växer fram ur det som redan finns. Jag vill belysa de osynliga lager som påverkar våra liv – sociala, ekonomiska och kulturella – och hur dessa kan upplevas som både personliga och universella.
Genom lager och textur försöker jag fånga den komplexitet som finns i människans inre värld. Drömmar fungerar både som flykt och som spegling av verkligheten, medan känslorna blir kroppsliga och konkreta genom färgval, linjer och materialval. I verken kan drömmar och verklighet smälta samman eller skapa kontraster som förstärker upplevelsen av en inre kamp eller reflektion.
Att arbeta med teman som liv och död, utanförskap och utsatthet i kollage gör det möjligt att gestalta både sårbarhet och styrka, sorg och motståndskraft. Jag låter fragment av verkligheten stå sida vid sida med drömbilder, för att visa att dessa tillstånd ofta är komplexa och att det inte finns enkla svar.
Jag vill arbeta med teman som berör mig djupt och ge röst åt de historier som ofta marginaliseras eller ignoreras. Symboler, färg eller materialval bär fram budskap likväl som kroppar, blickar och handlingar. Jag vill inte diktera hur verken ska uppfattas, men jag önskar att de väcker frågor och reflektioner och skapa rum för tolkning. Betraktaren blir en medskapare av verket genom sin egen tolkning, sina känslor och associationer. Mina verk är aldrig färdiga förrän någon ser dem och jag vill tacka alla som tar sig tid att se mina verk, och att låta sig själva stanna upp i de världar jag har skapat. Kanske hittar ni delar av er egen berättelse här eller kanske något helt nytt.
Precis som kollagetekniken själv ger betraktarens tolkning nya lager och nya perspektiv och komplexitet. Det viktiga är hur uttrycken genom materialen kan berätta historier som är rika, mångbottnade och visuella. Materialen får ofta lämna spår, skavanker eller lager som berättar om processen lika mycket som slutresultatet.
Konst för mig är att bearbeta och försöka förstå samt uttrycka världen. Genom kollageteknik kan jag arbeta med komplexa känslor och teman på ett sätt som känns både fritt och konkret. Jag önskar att mina verk erbjuder betraktaren möjlighet att känna och utforska, kliva in i en värld där verklighet, dröm, känsla och idé möts.”
